I väntans tider
När jag skriver i väntans tider betyder det inte att det växer en liten människa inuti min mage, som man kanske kan tro. Nej, det betyder bara att jag väntar. På Dan. När Dan har varit på ett artonårskalas så ska han till nästa, nämligen serben Stefans. Det känns tryggast att komma samtidigt som dan. Man vet ju aldrig med dom stora läskiga serberna kommer att hitta på liksom. Dom kanske kokar mej levande i ett stort badkar. Fast det tror jag inte på riktigt. Jag skojde bara litegranna serru.
Fast nu kom min käre studsboll till moder in och började prata om att stefans familj är galen. Hon har träffat på stefans fader och stefans faders farbror på en kräftskiva och dom var tydligen vääldigt.... serbiska i brist på bättre ord.
Nu är jag mycket lugnare.
Idag var jag i skolan. Det är lördag. Det var inte roligt alls.
Egentligen ska jag verkligen plugga nu, för jag ska lämna in ett jättehäfte på måndag.
Jag har skrivigt en uppgift av 9. Sen har jag fyra andra läxor också. Jag skjuter upp det tills sista stunden.
Allt ordnar sej nog.
Det här känns som ett ganska onödigt blogginlägg. Som motsatsen till meningsfullt.
Ehum...
Jag har börjat kalla folk för hora.
Jag har aldrig sagt hora till folk förut. Det känns så...befriande liksom.
Det är inte på allvar någonstans. Det är lite mer på "Skicka smöret...Hora" nivån.
Det är en bra och trevlig nvå som leder mer till skratt än djupa sår i själen.
hora.
höhö.
Vad mer? Jag vet verkligen inte. Jo, jag såg Reservoir dogs för ett tag sen. Maggie i klassen håller på att utbilda mej inom tarantions underbara värld av våldsporr och meningslösa men facinerande dialoger.
Reservoir dogs är helt underbar måste bara sägas. Jag blir helt lycklig i huvud när jag hör dom pratar.
Maeah... ehm...
JO! Leo berättade att man kan inte säga ett lejon är rädd.
Du ser,käre läsare. Det är omöjligt.
Ett rädd lejon.
En rädd lejon
Det är gramatiskt omöjligt!
Som Anton sa efter sin matte C lektion:
"Min hjärna är i toppform"
Men inte ens anton kan lösa detta mysterium!
Nu ska jag åka snart men jag älskar säkert er alla.
över och längst ut på kanten.
balanserande.
Fast nu kom min käre studsboll till moder in och började prata om att stefans familj är galen. Hon har träffat på stefans fader och stefans faders farbror på en kräftskiva och dom var tydligen vääldigt.... serbiska i brist på bättre ord.
Nu är jag mycket lugnare.
Idag var jag i skolan. Det är lördag. Det var inte roligt alls.
Egentligen ska jag verkligen plugga nu, för jag ska lämna in ett jättehäfte på måndag.
Jag har skrivigt en uppgift av 9. Sen har jag fyra andra läxor också. Jag skjuter upp det tills sista stunden.
Allt ordnar sej nog.
Det här känns som ett ganska onödigt blogginlägg. Som motsatsen till meningsfullt.
Ehum...
Jag har börjat kalla folk för hora.
Jag har aldrig sagt hora till folk förut. Det känns så...befriande liksom.
Det är inte på allvar någonstans. Det är lite mer på "Skicka smöret...Hora" nivån.
Det är en bra och trevlig nvå som leder mer till skratt än djupa sår i själen.
hora.
höhö.
Vad mer? Jag vet verkligen inte. Jo, jag såg Reservoir dogs för ett tag sen. Maggie i klassen håller på att utbilda mej inom tarantions underbara värld av våldsporr och meningslösa men facinerande dialoger.
Reservoir dogs är helt underbar måste bara sägas. Jag blir helt lycklig i huvud när jag hör dom pratar.
Maeah... ehm...
JO! Leo berättade att man kan inte säga ett lejon är rädd.
Du ser,käre läsare. Det är omöjligt.
Ett rädd lejon.
En rädd lejon
Det är gramatiskt omöjligt!
Som Anton sa efter sin matte C lektion:
"Min hjärna är i toppform"
Men inte ens anton kan lösa detta mysterium!
Nu ska jag åka snart men jag älskar säkert er alla.
över och längst ut på kanten.
balanserande.
Kommentarer
Postat av: Dubbelfitta
AAAAAAHHH!!!! VAd ska vi göra?? Det måste ju finnas ett svar??! Vi frågar hans presto! pesto! eller mysfarbrorn! VI MÅSTE VETA HUR MAN SÄGER!!!
Trackback