.

Jag fattar inte varför jag håller på såhär. Eller jo,det gör jag, men det är så dumt.
Det gör mej inte lyckligare direkt, inte såhär i efterhand.
Jag känner mej äcklig. Jag vill ju bara ha lite struktur. Inte direkt trygghet, men något liknande.
Och så gör jag bort mej. Såklart. Och har bara mej själv att skylla.

Fast så illa är det inte. Det känns bara som det nu. I morgon är allt glömt
och jag kommer upprepa mej, göra om samma gamla misstag.

Nu är jag hemma hos den heliga fadern som har stulit min pucko som jag lämnade här i lördags.
Jag är tvungen att hämta min laddare,som jag verkligen hade behövt igår, då kanske det inte hade gått som det gick. Jag har lite ångest och vill inte gå på teatern, jag vill sitta här och kolla på scrubs.
Jag tror jag ska göra det, vi kvällsrepade en av mina scener igår så jag kanske ändå inte behövs.
Men det är dåligt av mej ändå.

Och så hostar jag nästan så jag spyr.


Fan vad jag gnäller. Förlåt, jag är lite misär idag.
Igår när jag var påverkad av diverse så började jag prata om kattungar.
Snacka om att förstöra stämmningen.
Jag älskar verkligen kattungar.

Nu blire scrubs och sen ska jag ringa sara.
Om jag vågar,hon är på väldigt dåligt humör.
hejdå.