.

Jag vet inte var jag ska börja. Jag kan ju säga att jag var tvungen att powernappa i en halvtimme idag för att orka.
Vi kan börja med igår. Igår så mötte jag Ady, Lea och hennes finska vän som jag tyvärr inte minns namnet på.
Vi drack öl och pratade. Mycket fina berusande minnen togs upp.
Sen var jag en aning på lyset och sov förbi min tågstation och hamnade ute i jag vet inte var med endast fem pund på fickan. Som tur var är människan god och världens finaste taxichaufför körde mej ända fram till dörren.

På morgonen var jag trött av naturliga anledningar, typ humle o jäst o sånt men jag pallrade iväg mej till språkskolan ändå, hade en lärorik lektion och skulle sedan hem och sova och duscha var planen.
Det tycket mitt oystercard var en utomordentligt dålig plan och lät mej veta att pengarna var slut där med.
Så där stog jag, bakis, trött, utan en spottstyver på fickan eller pengar på mobilen cirka 35 minuter hemmifrån.
Jag svalde stoltheten och gick upp till språkskolan och förklarade situationen för Mr Scott, läraren och han var vänlig nog att låna mej två pund. Tack Mr Scott.

Jag kom hem, valde mellan dusch och sömn. Sömn verkade mest nödvändigt och vägde då över.
Jag hämtade ungarna, plus ena ungens hyper ad/hd kompis, kom hem. Lagade mat.
Diskade. Lagade mat igen med Georgie, hade svenskalektion, diskade och sen fick jag äntligen gå upp och byta ansikte och kläder.

Nu ska jag strax bege mej mot tågstationen och ta mej till camden för att möta Momo, japanskan.
Sen ska vi klubba nånstans i östra London. Spännande värre.
Hejdå mina käre vänner.
Skriv gärna en rad eller två så jag vet att jag inte är bortglömd.
XXXXXXXXX